Så så saknade...

Årets VM-äventyr står för dörren och inget känns som vanligt. VM avgörs mitt i vintern pga värmen i Qatar som med all sannolikhet lyckats muta sig till årets VM-fest. Den härliga sommarkänslan och den febriga känslan av fotbollsfest har svårt att infinna sig då termometerns kvicksilver rusar mot nollans streck och vinterkläderna plockas fram ur garderoberna medan vinterdäcken åker på bilen... runt omkring oss i omvärlden är allt väldigt annorlunda. Krig rasar i vårt närområde och det är svårt att skapa ett allvar kring ett fotbollsmästerskap i sådana tider då människor lider och dör i ett väldigt onödigt krig, inte långt ifrån oss.

Men, det är på något sätt en mänsklig överlevnadsinstinkt som får oss att fokusera på annat och inte bara fokusera på eländet runt omkring oss. Det är därför vi behöver bekämpa krigets fasor genom att leva så mycket som vanligt som vi bara kan och inte låta de onda krafterna i världen ta över och forma våra liv. Därför ser jag fram emot ett roligt inslag i höstmörkret, där vi kommande månad kan fokusera på årets försenade VM-fest.  

Men, allt är fortfarande inte som vanligt. Var är Sverige i detta mästerskap? Vad hände egentligen? 

Men, framförallt, var är de europeiska mästarna Italien, som borde lekt hem sin grupp och direkt kvalat sig till denna fest... istället blev det playoff och uttåg mot ett blekt Nordmakedonien... ja, det stämmer tyvärr.... va.fan.culo...vad hände egentligen! Vem minns inte den italienska skönsången och det anfallsglada spelet med Belotti, Chiesa och Insigne i spetsen... där bakom stod Barelli och Locatelli för mittstommen i världsklass och längst bak fick Bonucci och Chiellini en ny lekkamrat i den undersköna Spinazola (som tyvärr skadades innan finalen).... från ett enkelt och grymt EM-guld till just nu ingenting... grymt sorgligt... 

... jag fäller en tår, tar en grappa till tröst och minns festen... 

...Ni är så så saknade! 

/Il Duce